Varför vi skyller på andra: Hur ett externt lokus av kontroll hindrar personlig effektivitet

Människor tenderar att tillskriva sina misslyckanden externa krafter, oavsett om det är en orättvis chef eller ren otur.

Detta psykologiska beteendemönster är känt som ett externt kontrollcentrum och begränsar allvarligt den personliga utvecklingen, rapporterar .

En sådan världsbild skapar en stabil tro på att en persons liv styrs av slumpen eller andras vilja. Följden blir att motivationen att anstränga sig för att förändra situationen till det bättre försvinner.

Pixabay

Ursprunget till denna modell ligger ofta i barndomen, där strikt efterlevnad av regler utan rätt att fatta egna beslut uppmuntrades. Överbeskyddande föräldrar lär omedvetet barnet att hans eller hennes personliga bidrag inte kan påverka utgången av händelser.

I motsats till detta finns det ett internt kontrollcentrum där en person tror att han eller hon är författaren till sitt liv. Personer med denna attityd tror att deras handlingar och beslut direkt påverkar de resultat de uppnår.

Nyckelproblemet med extern lokus är frivillig kapitulation och vägran att ta kontroll över sitt eget öde. Detta leder till ett kroniskt tillstånd av hjälplöshet och ett ständigt sökande efter någon att skylla på i omgivningen.

Ständigt skiftande ansvar skapar passivitet och tar död på initiativförmågan i yrkeslivet. Karriärutvecklingen avstannar ofta, eftersom varje svårighet uppfattas som ett oöverstigligt hinder.

I personliga relationer manifesterar sig denna vana som en ovilja att arbeta med konflikter och skriva av allt på partnerns ”olämpliga karaktär”. Detta tillvägagångssätt förstör förtroendet och den ömsesidiga förståelsen, eftersom en av deltagarna distanserar sig från att lösa gemensamma problem.

Kronisk stress och ångestsyndrom är vanliga följeslagare till personer med en uttalad extern kontrollplats. Känslan av ständig osäkerhet inför en oförutsägbar värld undergräver allvarligt det psykologiska välbefinnandet.

Att utveckla ett inre fokus börjar med att erkänna sitt eget ansvarsområde även under de svåraste omständigheterna. Du måste ärligt fråga dig själv vilka åtgärder du kan vidta för att förbättra situationen.

En bra övning är att analysera den gångna dagen och lyfta fram de händelser som du verkligen kan påverka. På så sätt tränas successivt ”ansvarsmuskeln” och fokus flyttas från att hitta fel till att hitta lösningar.

Att arbeta med en psykolog eller lära sig kognitiva beteendetekniker på egen hand hjälper till att identifiera och utmana destruktiva attityder. Det är en process som tar tid, men resultatet i form av en känsla av personlig makt och frihet är värt det.

Att få inre kontroll innebär inte att man förnekar objektiva svårigheter, utan att man förstår sin egen roll i att övervinna dem. Det är ett grundläggande steg mot ett vuxet och medvetet liv, där du blir en huvudperson, inte en siffra i statistiken.

Läs också

  • Hur produktiviteten påverkas av att gå och lägga sig tidigt: hemligheten bakom den tidiga sömnfasen
  • Vad du ska göra om ditt barn är manipulativt: hur man skapar enhetliga regler för alla familjemedlemmar

Share to friends
Rating
( No ratings yet )
Nyttiga tips och livshacks för vardagen